Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. 17
visa, att Elmgren icke hade tagit närmare kännedom om
dessa Rudeens båda poem1).
Någon ny syn på Rudeens skaldskap finner man
således icke hos nyssnämnda författare. Däremot har prof.
I. A. Heikel i sitt i många hänseenden värdefulla arbete
»Filologins studium vid Åbo universitet" ägnat Rudeens
lärarevärksamhet såsom poeseos professor en mera
ingående granskning än i något tidigare arbete. Författaren
redogör i korthet för innehållet af de mera betydande
bland de många disputationer, som utkommo under
Rudeens presidium, och sammanfattar de nya och rätt
märkliga synpunkter, som framträda i dessa till olika områden
hörande lärdomsprof. Heikel är den första, som
närmare studerat Rudeen som latinsk poet och vältalare på
romarspråket, och han skänker honom såsom sådan
mycket erkännande. Utan att beröra hans svenska poesi, har
författaren dock ur konsistorii protokoll för den tiden
framdragit några bevis på det stora anseende han åtnjöt
såsom skald särskildt vid akademin i Åbo. Såsom sitt
slutomdöme framhåller Heikel, att Rudeen utan tvifvel
var »den mest framstående bland alla, som under
akademins tillvara innehaft poeseos professionen" 2).
Öfverhufvud hafva framställningarna af de olika
sidorna af Rudeens lifsgärning på få undantag när utfallit
synnerligen förmånligt. En utförligare skildring af hvad
han verkat under ett långt, åt sånggudinnorna, lärdomen,
kyrkan och staten helgadt lif synes därför vara så
mycket mera påkallad, som af alla de författare, hvilka
sysselsatt sig med Rudeen, mycken liten uppmärksamhet
ägnats hans lefnadshändelser. Man kan säga, att
forskningen rörande Rudeens lif stannat vid hvad redan hans
samtida, Rhyzelius, visste att förtälja i sina ofvannämnda
personalier, men icke en gång dessa synas ha varit kända
») Jfr Lännetär, IV s. 49, 68-59.
*) Anf. arb. s. 101—107. Äfven i Carl v. Bonsdorffs nÅbo
stads historia under sjuttonde seklet" är Rudeen i korthet omtalad,
II 8. 300.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
