Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den karolinska tidens tillfällighetsdiktning. Rudeens bidrag och ställning till densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
är en påtaglig reminiscens från en bröllopsdikt af P.
Lagerlöf :
Fordom i tlien gylne tijd
Kärlek var then endste strijd f).
Denna kärleksstrid var dock äfven rik på
motigheter. Ofta visade sig skön jungfrun hård och obeveklig. I
en bröllopssång, kallad Äehtenskapz Öde (1687), frågar han
därför: „När I ehr mot kärlek härda, är dät alfvar eller
lass? och tillropar de „hårdsinte" månget varnande ord.
Den ros, som gömmer sig under törnetagg, får
slutligen vissna bort på egen kvist, heter det i en visa, och
i en annan Helena’ Båd till .sitt Fnien-Timber (1691) låter
bröllopspoeten själfva „de Grekers stàlta prydnad, för
hvilken Trojae ståt är till en stenhög vorden", „när hon
sin födslodaar siu gånger tio sedt och nu bedagad fick
i frid af mannen ägas", gifva sina tärnor rådet att i tid
skaffa sig en make och i sin ålders vår fånga glädjen i
sitt sköte, ty när skönheten flytt, och kroppen „af tijden
tagit lyyte", då är icke att hoppas på någon kärlek mer.
Hit hör äfven visan En gilliares tröttsamma Sjö-fartt som
under bilden af en farkost, som seglar mellan Scylla
ocli Karybdis, tecknar giljaren sväfvande mellan hopp
och fruktan2).
Också mot den manliga kvinnoföraktaren uppträder
ßudeen i sin bröllopsvisa Emot Kärlels-hatarenz). Fåfängt
vore att mästra både Guds, naturens och folkens lag samt
•söka hindra kärleken, ty
Så länge elden värmer,
Och 8tiernor ha sitt lopp,
Och Månan Solen härmar
*) Ännu långt senare möter man samma uttyck i en
bröllopsdikt af Frese: rSamdräktiglietu (1716).
f) Ett liknande ämne rDamons Fängnad vijd öfver-stånden
Siö-resau har S. Columbus besjungit i en bröllopsvisa, ocli äfven hos
Lucidor möter man „Gilliarekvalu under bilden af en sjöfart.
•) Af Sahlstedt kallad rÄktenskapets nöjeu, anf. arb., IV s. 54,
synbarligen efter en annan afskrift än om Hanselli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
