Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den karolinska tidens tillfällighetsdiktning. Rudeens bidrag och ställning till densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Det torde emellertid kunna fasthållas, att Torsten
Rudeen redan under sina studentår var en af 1680-talets
förnämsta hymeneiska och förgänglighetsdiktare. Han
fortfor ännu att odla det senare området under den
närmast följande tiden, men hans bröllopssång var så godt
som afslutad och efterträddes af en erotisk diktning, som
i mycket hvilar på brudvisans grund, men dock
betecknar ett uppsving såväl i anseende till innehåll som form.
Vid bedömandet af Rudeens tillfällighetsdiktning,
far man icke lämna ur sikte, att denna genre, såsom
redan omtalats, var så allmän och vanlig på hans tid, och
att språket då ännu var så föga upparbetadt för poetisk
behandling. Endast tio år, innan Rudeen blef student,
utkom från trycket Stjernhjelms „Musae Svethizantes,
thet är Sånggudinnor nu först lärande dichta och spela
på svenska" (1668). Det var då ännu den svenska
diktningens barndomsålder, hvarunder versförfattarens uppgift
var lika mycket af språklig som poetisk art. Hufvudsaken
var att tukta det oböjliga språket och genom flitig öfning
göra det alltmera böjligt och bildbart. För denna uppgift
voro också tillfällighetsdiktens ämnen väl lämpade. De
ställde icke några alltför stora fordringar på diktaren, och
allmänhetens anspråk voro ej heller öfverdrifna. En
senare tid, som alltmera utmönstrat detta slags diktning,
har svårt att i detta afseende ställa sig på den tidens
ståndpunkt, och svårigheten blir så mycket större i följd
af den föråldrade språkformen och den ännu tunga
versi-fikationen. Det poetiska utbytet för vår tids läsare blir
salunda ytterst ringa.
Men gifvetvis måste omdömet rätta sig efter
diktningens allmänna nivå på den tiden, och ställa vi oss på
denna rent historiska ståndpunkt, måste vi erkänna, att
Rudeen som sagdt framstår såsom en bland de bästa af
sin tids tillfällighetsdiktare. I formellt hänseende hade
han tagit afstånd från den af Stjernhjelm införda
hexa-metriska versen och anslutit sig till Lagerlöfs metriska
ideal, alexandrinen. Men äfven detta för en senare tids
smak så tungrodda versmått begynte han isynnerhet i
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
