Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erotisk lyriska dikter. 101
medeltida riddaretidens sirliga galanteri. Men
förebilderna lågo nog, som redan nämndes, på närmare håll hos
den marinistiska riktningen med dess onatur och
svul-stiga stil.
Till samma riktning kan man äfven hänföra
Åboskalden Johan Paulinus (Lillienstedt)1), som imiterat
Guarinis »Pastor Fido" i tvenne pastorala kärlekssånger
om Myrtillo och Amarilli samt »Parthenios klagan öfver
sin Phillis död". Paulinus har äfven författat en af den
tidens vackraste kärleksvisor »Klagan öfver Iris afresa",
hvilken visserligen till innehåll och form något
påminner om de italienska förebilderna, men dock har denna
känslans omedelbarhet och denna formens lyftning, som
är utmärkande för den äkta lyriken. Därför tjusade
denna dikt icke blott samtiden, som första gången fick
höra så smältande och ljufva kärlekstoner, utan har äfven
verkat stämningsfullt på långt senare tiders läsare.
Den måhända populäraste af alla den tidens
kärleksvisor var likväl P. Lagerlöfs berömda »Ifrån den dag
jag Elisandra den första gång med mina ögon såg". Den
är också typisk för tidens erotiska diktning.
Ehsandra-sangen har denna konstfulla form, som den erotiska
lyriken vid denna tid sökte bilda efter utländska mönster.
Den har jämt så mycket af den pastorala bakgrunden,
som behöfdes för att anslå samtidens läsare och särskildt
läsarinnor. Innehållet har ej något nytt uppslag, utan
är snarare en sammanfattning af allt, hvad då fordrades
af ett äkta kärlekskväde. Först och främst denna dyrkan
af skönhetens makt, som förvandlar hjärtat till ett
tempel, på hvars altar kärlekslågor brinna för den sköna
gudinnan Så denna klagan och jämmer öfver kärlekens
plåga och hårda träldomsboja, hvarur endast den skönas
»gunst" eller döden kunde frälsa. Till sitt ämne var
Eli-sandravisan sålunda rätt stereotyp, men den hade lyckligt
träffat den allmänna smaken, och en omtyckt melodi bi-
’) Född 1665, Öfverflyttade till Sverige 1676, sedermera
landshöfding, riksråd, president i Wismarske tribunalet, död 1732.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
