- Project Runeberg -  Torsten Rudeen : ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria /
91

(1902) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erotisk lyriska dikter.

91

Och en annan brudsång slutar med följande tirad:

Men då I Ehr frögder ägen,
Om ens annans öde sägen:
Sij! han plågas arme dräng!

Det är också detta i tidens kärlekslyrik så vanliga
ämne, denna sväfvan mellan hopp och fruktan, denna
klagan öfver den älskades hårdhet och obeveklighet, som
Eudeen besjunger i sina första erotiska sånger, hvilka
gifva uttryck åt hans egna egna känslor. Särskildt typisk
för tiden är dikten Till den obevekliga l), hvartill
strofbyggnaden och melodin äro hämtade från S. Columbus’
ode „Hvad är det åth att jag mitt sinne qväljer". Dikten
börjar helt vackert:

Min vackra, hvij befaller du mig siunga,
När dock din hårdheet bundet har min tunga,
Hur kunna sorg och siunga sämia sig?
När tungan siunga vill, vill hiertat gråta,
Vill du fördenskull tungan väl skall låta,

Så fägna mig.

Så fägna den din hårdhet har bedröfvat,
Den hårdheet din bedröfvat har och röfvat
Ej lyckan blott, men och alt öfrigt hopp.
Alt hopp är intet hopp, när mig eij städies
Att äga det, hvar vijdh Jag endast glädies

Dig vachta opp.

Dig vachta opp och eij ogunstig finna,
Ähr alt hvad Jagh i Verlden önskar vinna,
När Jag det har, fahr hopp och lyckan väl,
När Jag det har, har Jag ett konga-rijke,
I min förnöj lighet eij någons lijke,

Är trefallt säll.

!) Första gången tryckt i B. Ë. Malmströms Grunddragen af
Svenska Vitterhetens historia, I s. 89. Den första strofen har jag
emellertid funnit i en antologi Allahanda, del Is. 115 (Stockholm
1767). Titeln är tillagd af Malmström. I Palmskiöldska samlingen
förekommer den utan rubrik, i den Fryxellska kallas den blott „En
Wisa". En afskrift finnes äfven i Barbara Leyoncronas visbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rudeen/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free