Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erotisk lyriska dikter.
107
gavotten och den genom sina omväxlande långa och
kort-stafviga stroirader ganska konstrika »Sorg öfver
Morgondagen är onödig" äro för sin tid mycket lediga och
flytande dikter. Två af hans visor ha samma strofbyggnad
som S. Columbus’ på denna tid så mycket efterbildade
ode „Hvad är det åt, att jag mitt sinne kväljer", hvartill
(x. Düben hade satt en populär melodi.
Endast ett af Rudeens kärlekskväden är formadt till
en sonett. Någon större påverkan af den erotiska
konstlyrikens skapare Rosenhane kan man därför knappt tala
om hos Rudeen. På denna sonett1) ha emellertid de
litteraturhistoriker byggt, hvilka i likhet med Wieselgren
och Lenström räknat Rudeen till den s. k. italienska
skolan i den svenska vitterheten. Denna uppfattning
efterföljdes snart af en annan, som karaktäriserade Rudeens
poetiska ställning såsom ett oafgjordt sväfvande mellan
„svensk enfald och italiensk konstprakt" (Atterbom), en
åsikt, som ännu återklingar hos H. Schück i hans
påstående, att Rudeen »vacklade mellan de olika riktningar,
som på hans tid voro på modet". Med en ny mening
angående Rudeens förebilder framträdde Arvid Ahnfelt,
som ansåg att den franska litteraturen och icke den
italienska concettistilen hade påverkat Rudeen. Det lilla
epigrammet »öfver en liten tulipan" tycktes honom smaka
mera af Frankrike än Italien, a) och så hade han utan
tvifvel iakttagit de franska titlarna på flere af Rudeens
kärlekskväden. Af alla dessa olika meningar drager den
senaste utgifvaren af ett urval af Rudeens diktning A.
Sterner den slutsatsen, att Rudeen som skald står „pà
gränsen mellan barocktidens tomma ordprål samt hyck-
2) Äfven i ett par grafkväden har Budeen användt sonetten.
G. Lagus* påstående, att Rudeen var den första, som skref sonetter
i Finland, är oriktigt. Då Jakob Flachsenius 1689 promoverades till
teologie doktor, hyllades han med en „ Sone t to" af Lorentz Creutz.
*) Ahnfelt, Världslitteraturens historia, II s. 643—544.
Ahnfelt kände för öfrigt Rudeen så väl, att han påstår honom ha varit
född i Finland, anf. arb. 8. 683.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
