Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 T&i-sten Rudeen.
gynta opus physicum". Det märkvärdiga inträffade
emellertid i konsistorium, att de båda närvarande teologie
professorerna, Enevald Svenonius och Petter Bång, under
stödda af medicine professorn Elias Tillandz, visade sig
fördomsfriare i denna sak än filosofiska fakultetens
medlemmar. De togo Achrelii arbete i försvar, förklarande
att detsamma ej innehöll något, som stod i strid med den
heliga skrift, utan var nyttigt för ungdomen såväl
genom stylen som genom själfva saken. Det framhölls
till och med, att Achrelius endast hade följt exemplet
af flere andra märkliga män, „dhe ock libere haa velat
sitt ingenium i sådant fall förfahra, och* sigh eij
alio-rum scriptis & dogmatibus heelt och hållet mancipera".
Rösterna i konsistorium utföllo lika för och emot, men
derigenom att Svenonius som rektor hade votum
de-cisivum, segrade denna gång den mera frisinnade
åsikten, och Achrelius fick utan vidare hinder fortsätta sitt
verk, som afslutades först år 1682 och då hade vuxit
till ett stort arbete i tre böcker, det största
naturvetenskapliga verk, som på 1600-talet såg dagen vid
universitetet i Åbo. De „nova principia", som detsamma
förmodades innehålla, äro mera att söka i
framställningsmetoden än i innehållet. Det nva inskränker sig till
ett öfvergifvande af den skolastiska metoden och ett
mera populärt framställningssätt, än då var vanligt i den
vetenskapliga världen. Achrelius säger själf, att hans
skrifter endast litet afveko från den vanliga opinionen,
och att angreppet mot honom i främsta rummet var
föranledt däraf, att han icke såsom de samtida
skolastiska peripatetikerna ängsligt afskref etymologier,
liomo-nymier, synonymier eller höll långa tal om
definitionernas arter och olikheter, eller utvecklade huru orden
borde förstås realiter, verbaliter, accidentaliter,
intentionaliter, eller påkallade hjälp af tankekombinationer och
föreställningar, eller påtrugade läsarne en massa h&rifràn
och därifrån samlade korallarier, distinktioner och
konklusioner. Med flit hade Achrelius velat undvika
afskräckande spetsfundighet och andelös terminologi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
