Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strid om den kartesianska filosofin. 121
tori offerebatur, quaeque absque opera alterius libere
vo-lando integrum gyrum descripsit & deinde fessae
adin-star super brachium illius consedit"; »Alberti Magni caput
fictile, quod data occasione verba protulit"; „Horologium
Argentoratense, quod motus diurnos & annuos firinamenti,
solis, lunae & planetarum reliquorum monstrabat" m. fl.
Det är likheten och olikheten mellan dylika slags
konstverks inre byggnad och naturföremålens struktur, som
afhandlingen söker uppvisa. Författaren citerar flitigt
Aristoteles, men hans egentliga källa var dock den
samtida berömde matematikern och fysikern J. Chr. Sturm,
professor i Altorf, hvars åsikter i denna fråga han
ansluter sig till. Öfverhufvud tyckes denna afhandling vara
föga själfständig, författaren säger också själf, att han
endast troget refererar andras meningar. Det fordrades
i sanning en samtida censors uppöfvade skarpblick, för
att i denna tämligen obetydliga afhandling finna
förgripliga punkter. De farligaste ställena voro utan
tvifvel i afhandlingen slutparagraf, där författaren, dock
med all nödig reservation, citerar Cartesii åsikt, enligt
hvilken ett visst tänkande äfven uppenbarade sig i
djurorganismen.
Redan före ventileringen af denna afhandling blef
den föremål för en angifvelse, denna gång i domkapitlet,
af Gezelii svåger, logices et metaphysices professorn Simon
Tolpo, som under denna kontrovers af sin motståndare
Rudeen skildrades som „en god och from man, men hvars
fromhet visade sig alltför opportun för dem, som gerna
fiskade i grumligt vatten" Tolpo förmenade i sin
angifvelse, att disputationen »innehölle principer, stridande
mot dem, som förut vid Akademien i alla Dess ’tider
meddelats". Och, enligt hvad Tengström meddelar, ansåg sig
Gezelius „nu befogad skriftligen hos Universitetets Rector
förbehålla, det disputationsacten måtte tills vidare inställas.
Men då han åter strax härpå till sitt Prebendepastorat
afreste, fattade Consistorium Academicum (till hvilket
1) Tengström, Chronologiska Förteckningar, s. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
