Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strid om den kartesianska filosofin. 125
Sturmium (som förmodelig ännu lefver i Altdorff, äfven en
Lu-theranisk Academie) uti en tractat, som han under samma titel
drifvit. Och ehuruväl desse Respondenters disputationer utaf
Philosophia recentiori något smaka, kunna dock hvarken do
filer någon annan säga, att de sådana principia af mig lärt,
eller till de materier äro tvungne".
Gezelius hade i sin anklagelseskrift åberopat det
ofvannämnda kongl, brefvet af den 26 oktober 1691, hvartill
Rudeen i slutet af sin förklaring anmärker, att denna
förordning ej kunde eller borde tillämpas i denna tvist, „då
den förnämligast rörde politiska ämnens afhandlande 1),
och vore föranledd af en i Upsala utkommen disputation
<h- statu hominum naturali et advent it i oy hvars ventilation
föranledt tvist om Konungamaktens ursprung". Slutligen
anmärker Rudeen, att „ nyligen i Åbo en disputation de
admiratione i allt, som han uttryckte sig, hämtad ur den
nyare Philosophin, blifvit under Tolpos 2) inseende, utan
atal offentligen granskad".
Det kan ej nekas, att Rudeens försvar är ganska
skickligt och väl hopsatt. Den påminnelse han gifver
akademin för dess trångbröstade fasthållande vid en redan
öfvervunnen vetenskaplig ståndpunkt är väl förtjänt, och
jämförelsen med förhållandena i Upsala, där under
Rudeens studietid den nya filosofins läror öppet förkunnades
af filosofiska fakultetens lärare, är ägnad att på ett slående
*ätt belysa konflikten. Rudeen förnekar ej heller sin
anslutning till den nya filosofin och förbehåller sig att
fa hysa den mening, som sundt förnuft och erfarenhet
gifva vid handen, utan att därför vilja truga denna åsikt
[•a någon annan. Med stor skicklighet parerar han sina
motståndares hugg. Den åtalade satsen i Chydenii teser
återfanns i nära nog ordlik öfverensstämmelse i en under
angriparen Hahns presidium granskad afhandling, och
under inseende af Gezelii verktyg Tolpo hade endast kort
1) I denna punkt misstager sig Rudeen, ty i det åberopade
kongl, brefvet talas alls icke om politiska ämnens behandlande.
s) Icke Hahns, såsom Tengström oriktigt uppgifver i anf. arb.
103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
