Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strid om den kartesianska filosofin.
129
deen — igenom Gudz nåd kunna den samma till
vederbörandes så mycket större nöije uppvachta, som iag icke
allenast i min ungdom mig till slijka studier i synnerhet
appliceradt, utan och nu i några åhr igenom ett träget
arbete nogsamt intagit på hvad sätt man vid slijk
ungdomens information lykeligast och med största nytta kan
procedera, och fortkomma1).
Såsom orsak till sin ansökan om befordran
framhåller Rudeen äfven „den ringa löön vij vid denne
Academien hafve Oss at hugna utaf, som är allenast 400 Dr Smt
iihrl:n, hvilka dock sällan öfver hälfften utgå, och man
jem-väll i åhr beklagligast måste befahra det de aldeles torde
innestående blifva44.
I ekonomiskt afseende tyckes således
professorernas ställning fortfarande ha varit föga afundsvärd. Vi
ha redan i det föregående omtalat akademielärarnas
klagomal öfver sitt beträngda läge och de fåfänga försök, som
gjordes af dem för att förbättra sina löneförmåner. Och
ila förhållandet redan var sådant före nödåren i medlet
af 1690-talet, kan man lätt tänka sig hurudant tillståndet
blef, när desamma inträdde 2).
J) Den originala ansökningsskriften finnes bevarad bland
Bio-jrraphica i svenska riksarkivet.
*) I ett bref till konungen af den 4 mars 1697 klagar
konsisto-rium också öfver att „Kongl. Academiens betiente fram för all andre
måst kennas vedh detta mer Än alt för usla tillstånd i dett dhe aff dhe
mestedelen fattige och oförmögne bönder som på dheras afflöning
aff gammalt varit anslagne, intet hafva kunna bekomma så mycket
mm kunde förslå emoot dheras räntas erläggiande, ja dett som
beklagligast är at det reedbaraste såsom tijonde tfpanmåhlen aff någre
soch-nar på Acad. löön tillslagen eij uthfallit, livar aff füllier att alle Acad.
betiente intet veta någon uthväg uthi denne sin stoora nödh, den
dhem så mycket mer trycker som ordinarie Professores till sin och de
rinas föda intet mera fådt än 18 Tr svag råg och 20 Tr korn som
dock är alldeles frostbetet och till föga gagneligit, hvar aff lell
alldeles lijtet hvar till sin föda får behålla, om dhe till att salvera
någorledes sin credit, skola betala någon geld livaruthi mest alla
Acad. betiente för den ringa löön dhe åtniuta altijdh sigh måste
förd i upa, så att den elendigheeten som samptl. Academ i ske betiente
nu i detta åhr måste lefva uthi intet så anstendigt kan beskrifvas så
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
