Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Finska Helikons fägnesånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finska Helikons fägnesånger. 177
Det är något af samma ton och stämning äfven i
Rudeens fägnesàng. Han prisar en Karl X Gustafs
bragder, hvilka, om något, liacle gjort honom förtjänt att bli
nämnd „Then Store"; han lofsjunger Karl XI:s
ungdoms-dåd, hans hjältemodiga kamp emot och stora segrar
öfver danskarna, och han framhåller med stolthet „tlie
^ainbla Göthers macht", för hvilken själfva Rom, „all
verldens Härskarinna", måste duka under. Men detta är
Nt långtifrån hufvudsaken i dikten, att dess egentliga
innehall tvärtom är en lofsång öfver fredens idrotter.
Rudeen säger själf, att hans sångmö ej var ägnad att
besjunga vapengny och svärdshugg:
Men iag har valdt för mig the frijd-befrämiand dygder,
At prijsa som iag kan: Tin vaaksamhet, Tin nåd,
At Tu med färdig hiälp, med rätt, med råd ocli dåd
Nytt öde skapadt har kring hela Nordens bygder.
Villfarelsen har them ett namn af Hieltar gifvit,
Som endast färga lärdt sitt svärd i mennskioblod,
På tusend andra sätt betygas Hielte-mod,
Om elliest sanning är, hvad sielfva sanning skrifvit.
Then ey then starkast är, som land och städer vinner,
Men then väll, som sig sielf har hålla lärdt i tömm,
Beskydda weet sitt Folck, är om then usla ömni:
En större än som then man ingen Hiälte finner.
För att yttermera bekräfta sanningen häraf åberopar
lian historiens vittnesbörd och uppdrager en jämförelse
mellan „then tartarn Tamerlan", landsförhärjaren och
folk-utödaren, hvars dater likväl voro glömda och hvars rykte
hade förklingat, och romerska kejsaren Augustus, som
hade skapat sig ett odödligt namn, icke för att han fört
»len romerska örnen med segrande hand, utan emedan
mn«r, kallad „Svea Lycksalighets Triumph" framfört de „Fyra
Ständ-’-riH Lyckönskan" samt grefve Erik Lindschöld till samma tillfälle
på konungens födelsedagar författat en ballet („Den stoora
Ge-•’iinsa), en Carrosel samt „Ehre och Lyckönsknings-Rijm", för att icke
:uinma den talrika mängd af mindre kända rimmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>