Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Finska Helikons fägnesånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Det är denna bestämdt uttalade fredskärlek och den
varma fosterlandskänslan, som ännu förmår skänka dessa
föråldrade sånger något intresse och förklara det stora
pris, som samtiden och den närmaste eftervärlden satte
på desamma. Den knaggliga form och den merendels
torra och krönikeartade stil, som förtaga vår tids läsare
all njutning af dessa rimmade orationer, utgjorde
emellertid intet hinder för samtidens i detta afseende föga
bortskämda publik att uppskatta skaldens bemödande i
en genre, som då stod i hög kurs. Jämföres Rudeens tal
med samtida orationer öfver samma ämne, finner man,
att äfven hans poetiska diktion höjde sig öfver den da
vanliga medelnivån. Det »Frögde- Roop öfver den härliga
och i Mannaminne oförlijklige Stoora Under- ocli
Hög-prijsvärde Victoria" vid Narva, som Erland P. Ekevall
den 1 mars 1701 uppläste på riddarhuset i Stockholm, är
långt mera prosaiskt och smaklöst än Rudeens sang och
har en matt stil, uppblandad med franska ord och
kryddad med jämförelser, ur bibeln. Svulstigt och storordigt
utan måtta är det „Drotte-Qvad" öfver segern vid Narva,
som Kristian Wester föredrog på riddarhuset den 17
juni 1701, och samma författares »Underdånige Tanckar",
framsagda å riddarhuset den 28 januari 1702, äro
uppfyllda af tröttande citat från alla tiders och länders
historia. Sammanställda med dessa i rikets hufvudstad
offentligen upplästa poetiska fröjdebetygelser, stå
Rudeens sånger afgjordt högre.
De förtjänster, som enligt min tanke böra
tillerkännas dessa fägnekväden, sedda i deras förhållande till
samtidens produktion, är först och främst en
enhetligare disposition af ämnet, än man är van att finna hos
poeterna på den tiden. De långa och tröttande episoder
på sidan om ämnet, som så vanligt förekomma i tidens
större dikter, har Rudeen med riktigt urskillning vetat
undvika, och den tunga lärdomsapparaten; som besvärade
tidens festskalder i gemen, har han sökt inskränka till det
minsta möjliga. I fägnesàngen öfver Karl XI, där
inspirationen är mattare och en del tidigare använda uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
