Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Torsten Rudeen teologie professor. Åren 1706–1709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Torsten Ritdeen.
falle att svara, hvarefter konsistorium skulle döma i
saken
Redan vid konsistorii följande sammanträde den 29
maj föredrogs biskopens skriftliga anhållan att få citation
på Laurbecchius för hans „svåra tillmählen" i brefvet af
den 2 maj och beslöts att inkalla den anklagade till den 12
juni att stå till svars härför. I stället för att infinna sig
uppvaktade Laurbecchius konsistorium med trenne bref, i
hvilka han bl. a. upprepade sina redan först framställda
jäfsyrkanden mot flere af konsistorii medlemmar, särskildt
biskopens svågrar. Jäfsfrågan upptogs slutligen till
behandling vid konsistorii sammanträde den 24 oktober 1707
och beslöts att inkalla Laurbecchius till den 6 november
för att muntligen anföra skälen till sina jäf.
*) Medan detta mål behandlades i konsistorium, befunno sig pä
konsistorii trappa ett stort antal Pikis bönder, som supplicerade om att
få Laurbecchius till pastor. Prokanslern dikterade svaret, som utgjorde
en förmaning att afstå från ett slikt förehafvande emot öfverhetens
förordningar, hvilket lätteligen kunde anses som „en species af
myteri j". Böndernas supplik blef icke en gång uppläst. (Cons. prot.
*■/» 1707). Vid följande sammanträde föredrogs en ny supplik
undertecknad med det „till Pikis pastorat lydande adelskaps och
allmogens namn", i hvilken supplik de anhålla om Laurbecchii stadfästelse
vid pastoratet, förmenande honom hafva rätt därtill och „det bättre
förstå kunna än andre, dhe hvarken af Gud ell:r församlen kallade
sökia sig olaglin där inträngia". Då en stor del af undertecknarr.e
voro tillstädes, inkallades de förnämste, hvilka yttermera lofvade
skicka någon till Kongl. Maji:t, så framt deras begäran icke skulle
villfaras af konsistorium. Och om Laurbecchius förbjödes att predika i
kyrkan, skulle de nästkommande pingst låta honom predika för sig
„på bärget". Konsistorium förklarade sig ej vidare kunna taga någon
befattning med saken, enär kansler redan träffat annan anstalt om
pastoratet. (Cons. prot. 17/« 1707). Pikisboarna vände sig nu med
sina klagomål till höga öfverheten och med en ny deputation, anförd
af fru Christina Ramse, till konsistorium (jfr Cons. prot. "/7 1707 .
Sedan de fått svar af kansler, vände de sig till konsistorium med en
ny supplik att få Laurbecchius till pastor (Cons. prot. ,a/i 1708;.
Härpå resolverades att, då kansler i sitt bref af den 11 okt. 1707
lofvat att inom nästa Valborgsmässa till Pikis befordra en kvrko
herde, som församlingen skulle åtnöja sig med, så ålåg det
församlingens ledamöter att af bida denna kanslers åtagna anstalt"4. (Cons.
prot. 7« 1708).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
