Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Torsten Rudeen såsom riksdagsman och prästeståndets talman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom riksdagsman.
231
efter konungens död stod som det främsta målet för
hela landet. Det blef 1719 års riksdags stora uppgift att
genomföra denna förändring af statsskicket, hvarigenom
det förvandlades från arfrike till valrike, från envälde till
ständervälde. Så fullständigt hade envåldsmakten spelat
ut sin roll, att denna genomgripande reform kunde
utföras utan några strider eller slitningar. Prinsessan
Ulrika Eleonora förmåddes att frivilligt afsäga sig den
s. k. suveräniteten och sin arfsrätt, och blef först
därefter af ständerna hyllad som Sveriges drottning. Lika
obetingadt undertecknade hon den regeringsform och
andra akter, genom hvilka det nya statsskicket
stad-fästades.
Såsom numera biskop i Linköping intog Eudeen en
så inflytelserik ställning i prästeståndet vid denna
riksdag, att han gifvetvis kom att taga en verksam del i
det nya statsskickets ordnande. Han var en af de tio,
som redan i riksdagens början utsågos att „träda upp på
Riddarhuset och gemensamt med de andra Ståndens
deputerade genomse de Recesser och Beslut, som anginge
Arfföreningarne och Successions Ordningen, samt att
öfverlägga om Regeringsformen och andra angelägna
ären-der" Och sedan deputationen fullgjort sitt uppdrag,
utsågs han yttermera jämte tre andra af ståndets
medlemmar att „gå på Riddarhuset och tillse, om något vore
uti Regeringsformen vidare att observera, med mindre
den nu, medan Riksens Råd vore tillsammans och
väntade att se den, kunde öfverlefvereras att af Hennes Maj:t
underskrifvas och till Ständerna återsändas" *).
Vid samma tillfälle valdes Rudeen till medlem af
sekreta utskottet och fick sålunda vara med om
handläggandet af den mängd viktiga ärenden, som förelågo
frihetstidens första ständermöte. Sådana ärenden voro ett nytt
kontributionsplakat, freds- och försvarsverkets bedrifvande,
’) 1719 Ålirs riksdags Protocoll **/,> w/i- P. G. Cederschiöld,
Riksdagen i Stockholm år 1719 s. 398 o. 414.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
