Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Torsten Rudeen såsom riksdagsman och prästeståndets talman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
adeln och antogs, innan oppositionen fått tillfälle att
framkomma med sitt mot alliansen riktade memorial.
Härmed var allt motstånd brutet, och den viktiga frågan
afgjord. Rudeen hade genom sitt ingripande i rätta
ögonblicket väsentligen befordrat saken. Alliansen emellan
Sverige och västmakterna var nu definitivt beseglad.
En annan uppseendeväckande fråga vid den långa
riksdagen vår rådets rensning från de element, som voro
för mycket fördjupade i den rysk-holsteinska politiken.
Tvenne af riksråden Vellingk*) och Cederhjelm blefvo
offren, och det segrande partiet stärktes yttermera genom
val af åtta nya riksråd. Föreslåendet af dessa försiggick
icke utan slitningar mellan adeln och de ofrälse stånden.
Rudeen visade åter sin adelsvänlighet, i det han
propo-nerade i ståndet, „om icke Herrar Deputati af vårt Stånd
vid Rådsvalet kunde i möjeligaste måtto utan votering
komma öfverens med Ridd. och Adelen; men skulle det
intet låta sig göra, bör ståndet intet gå ifrån sin rätt,
utan votera per ordines". Sedan numera biskopen
Benzelius uttalat en annan mening, svarade ståndets preses
härtill, „det Han intet kunde förmoda, at någon af V.
Clero skulle fatta vidrigt omdöme om honom, som ville
Han här utinnan favorisera Ridd. och Adelen, emedan han
giordt denna proposition endast til den ändan, at undvika
förtreteliga disputer och at befrämja Riksdagens slut".
Härpå förklarade ståndet, „att det hade ingen orsak att
fatta något vidrigt omdöme eller misstanka om Rev.
Præ-side2). Uppställandet af kandidater till de nya
riksrådsplatserna försiggick sedermera genom votering ståndsvis.
Äfven vid 1726—27 års riksdag fick prästeståndet
uppträda till försvar för ortodoxin mot de öfverhandta-
’) Angående grefve Vellingks bekanta affär (jfr Malmström,
anf. arb., II s. 26 o. ff.) var i prästeståndet en lång debatt, huruvida
saken skulle afgöras i sekreta utskottet eller framläggas in pleno.
Den förra åsikten, som äfven omfattades af preses, segrade.
Presteståndets Protocoll 1726 "/10, "/,<>•
■) Prest-Ståndet Protocoll 1727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
