Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Torsten Rudeens personlighet. Några drag ur hans enskilda lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Personlighet och privatlif. 257
„Jag unfick i dag med vanligit nöge dit angenäma och
fägnar oss mycket att du tillijka med det högförnäma herskap mår
väll, men icke så särdeles at förnimma din så snart skyndade
ut-reesa igen, effter hvilken gud veet när eller om vij vidare få see
hvar andra i detta lifvet, medan åldern och krämporna taga till både
hoos mig och din k. mor, hvilka gärna hade önskat nu behålla dig
hemma, om guds försyn så vore, att du kunde erhålla något
anständigt emploij. l)ock ville vij intet hindra den förmohn du dervid kan
hafva, allenast tyckes vara angeläget at du betingar dig förut
densamma sådan, at den refunderar hvad du komer derigenom at
effter-sättia här hemina.u
Karl Rudenschöld försedde under sina resor sin
fader med utländsk Utteratur. Så sände han till honom
Boileau^ arbeten, Buddei skrifter, Jani disputationer m.
fi. samt redogör för den nya Wolfska filosofin och
striderna därom i Tyskland x). Hvilket allt visar, med
hvilket intresse Rudeen ännu under sina sista lefnadsår följde
med de litterära rörelserna i utlandet.
Flere af Rudeens söner hade ärft sin faders vittra
anlag och litterära intressen. De sysslade i sin ungdom
ined poesin och gingo i sin faders fotspår, i det de
förnämligast rörde sig på lyrikens och tillfällighetsdiktens
områden samt uppvaktade med verser äfven på de
kungligas födelsedagar. Så författade Karl Rudenschöld en
fägnesång på Ulrika Eleonoras födelsedag den 23 januari
1718 och bibehöll äfven sedermera under sin lysande
statsmannabana såsom Sveriges ambassadör vid konung
Fredrik II:s hof, statssekreterare vid utrikes-expeditionen
och riksråd ett lifligt intresse för litterära spörsmål.
Den tredje sonen Johan, som tjänade som kanslist
i utrikesexpeditionen och 1725 förordnades till notarie vid
presidenten Cederhielms kommission för undersökning af
tillståndet i Finland2), skref fägnerim öfver freden mellan
svenska, engelska, preussiska och danska kronorna ar 1720.
l) Riksråd. Rudenschölds Brefsamling, Band I, «/n 1721, */• 1724.
*) Härom skrifver Rudeen till sonen Karl: „Jag minnes intet
om jag förr har skrifvit om Johan, at vårt upsåt at få honom på
den Finska Commissionen med gref Bonde till Xyland, slog feelt;
och at nu Präsidenten Cederhjelm, som i lijka ärende går till Åbo,
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
