Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Runan ᛅ (Ár) läses ofta som e, t. ex. Halgi (Helge), — som ei och ey, t. ex. agi (eigi = icke).
Runan ᚯ (Ós) ljuder egentligen som o och å, men någon gång som e, t. ex. ðonna (denna), — som æ, t. ex. frondi (frændi = frände) — ibland äfven som au och som a.
Runan ᛣ (Stupmaðr) nyttjas allmännast som r i slutet af ett ord, men läses stundom som r äfven inuti ordet, der den dock oftast har betydelsen af y eller ö.
Man kunde lätteligen mena, då flera Runor hafva en så sväfvande betydelse, att detta skulle nära nog omöjliggöra läsningen och tydningen af Runeskrift. Förhållandet blifver dock snart sagdt tvertom, endast man besinnar, att nästan samma växling af ljud hafva äfven i allmänhet våra vokaler, synnerligast när man tager allmogens uttal af dem i betraktande. Försöker man, vid läsning af Runeskrift, än det ena, än det andra vokalljudet, finner man snart det rätta för det ifrågavarande ordet, då äfven ordets betydelse ofta derigenom gifves vid handen.
Vidare mötes Runläsaren af den svårigheten, att en och annan Runa är stupad (uppochnedvänd) äfvensom att sålunda ᛘ och ᛣ kunna vara nyttjade om hvarandra. Stupade kunna äfven både hela ord och hela meningar (rader) vara, hvarvid ock kan ifrågakomma, att de skola läsas från höger till venster. Sådane Runor har man kallat stuprunor och vänderunor. De sednare förekomma företrädesvis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
