- Project Runeberg -  Rundradion : programblad för varje vecka / 1927 /
5

(1927)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:o 6. 9—15 Okt. - Interferensstöringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5
RUNDRADION
PROGRAMBLAD FÖR VARJE VECKA
Utgivare: Ab. Finlands Rundradio. Huvudredaktör: Fil. mag. Erkki Kivijärvi (träffas å byrån vardagar kl. 12—2 em.,
telefon 23028). De utländska programmen redigeras av kontorschef Einar Sundström (träffas å byrån vardagar kl. 10—3,
telefon 21589). Redaktionsbyrå och kontor Alexandersgatan 46, tr. A., str upp. — 1 annonsärenden hänvisas till kontoret
(Kamrerare R. R. Ryynänen, tel. 21589). — Prenumerationer mottagas å bladets kontor, å postkontoren samt i närmaste bok-
handel. — Prenumerationspris: till årets slut 28 mk.. sista kvartalet 20 mk. Lösnummerpris: 2mk.
N:o6 FÖRSTA ÅRGÅNGEN 1927
Interferensstöringar.
Om två eller flera radiostationer störa varandras
sändningar, så säger man att de interferera med var-
andra. Härav namnet interferensstöringar. Det
vanligaste fallet är följande. De flesta lyssnare,
som bo i närheten av en radiostation ha helt säkert
fått erfara, hur svårt det är att »gå förbi» lokalsta-
tioner. Även om man lyckas få in en avlägsen sta-
tion riktigt hyggligt, har dock lokalsändaren en
stark benägenhet att »slå igenom». Lyssnandet till
den avlägsna stationens program stores sålunda av
lokalsändaren. Detta slag av interferensstöring be-
ror till en viss grad på mottagarapparaternas selek-
tivitet, d.v.s. förmåga att åtskilja stationer. Mot-
tagare utan högfrekvensförstärkning, alltså vanliga
s.k. detektormottagare, medgiva vanligtvis icke att
man helt kan »gå förbi» lokalstationen. Tillsättas
emellertid ett eller helst flera stegs högfrekvens-
förstärkning blir saken helt annorlunda. Med varje
steg avstämd högfrekvensförstärkning ökar selekti-
viteten. Redan vid två stegs förstärkning är det i
allmänhet möjligt att under pågående lokal sänd-
ning utan någon som helst störing mottaga statio-
ner med mycket närliggande våglängd. Ännu större
selektivitet uppnås givetvis med en superheterodyn-
mottagare. Även metallkapsling av mottagare eller
spolar befrämja lokalstationens utestängande.
Hitintills ha vi sysslat med interferens mellan
rundradiostationer beroende på mottagarens större
eller mindre selektivitet. Om två rundradiostatio-
ner ha mycket närliggande våglängder och motta-
gareantennen träffas av dessa vågor induceras i
densamma strömmar av de båda rundradiostatio-
nernas periodtal (periodtalet erhålles om ljusets
hastighet i meter per sekund divideras med våg-
längden ljusets hastighetär 300,000,000 meter-sek.).
Från ljudläran veta vi, att om två toner ljuda i ett
rum på samma gång, höres samtidigt en s.k. sväv-
ningston, vars periodtal är lika med skillnaden mel-
lan de båda tonernasperiodtal. Är det ena period-
talet ioco svängningar/sek. och det andra 1025
svängningar/sek. höres således samtidigt en ton
med 25 svängningar/sek. På samma sätt blir det
med strömmarna. En svävningston kommer att
höras i telefonen, vars periodtal bestämmes av skill-
naden mellan de båda stämmornas periodtal. Det
har i praktiken visat sig nödvändigt att tilldela de
olika stationerna våglängder med en inbördes fre-
kvensskillnad av minst 10,000. Denna ordning som
beslöts av Genevekonferensen har ännu icke fullt
kunnat genomföras, varför interferens kan uppstå
ien hel del fall. Detta slag av interferenskan således
icke tillskrivas mottagareapparaten.
Störingar från gamla gniststationer, karakteri-
stiska genomsina fräsande,knarrande ellergnällande
morsetecken kan man också råka ut för esomoftast.
Gniststationerna sända med s.k. dämpade vågor, till
skillnad från rundradiostationerna, som sända med
odämpade vågor. De dämpade vågornakunna störa
över ett mycket stort våglängdsområde, trots selek-
tiva mottagare, men ha i gengäld mindre räckvidd.
Så komma vitill »återkopplarnas» manstarka ska-
ra. Vem har inte i sitt stilla sinne mången gång för-
bannat kanariekvittrarna. Om återkopplingen dri-
ves ända därhän, att mottagaren svänger, kommer
den inte bara att arbeta som en mottagare utan
även som en liten sändare. Precis samma fenomen
uppstår i detta fall, som när två rundradiostationer
med mycket nära våglängd störde varandra. En
svävningston uppstår, vars tonhöjd varierar allt-
eftersom återkopplaren vrider avstämningsratten
på sin mottagare. Det är fullständigt onödigt och
oftast rent okynne att missköta återkopplingen.
Man inte bara förstör lyssnandet för sina grannar
utan fördärvar även mottagningen för sig själv.
Bäst arbetar mottagaren strax under svängnings-
gränsen och vid lokalmottagning bör återkopplin-
gen inte alls anlitas. Det finnes även mottagare, där
återkopplingen icke arbetar direkt på antennen och
dessa störa givetvis i mycket mindre grad även vid
ovarsamt handhavande av återkopplingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:37:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rundradion/1927/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free