- Project Runeberg -  Rundradion : programblad för varje vecka / 1927 /
5

(1927)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:o 7. 16—22 Okt. - Licensinnehavare och tjuvlyssnare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5
RUNDRADION
PROGRAMBLAD FÖR VARJE VECKA
Utgivare: Ab. Finlands Rundradio. Huvudredaktör: Fil. mag. Erkki Kivijärvi (träffas å byrån vardagar kl 12-2 e m
telefon 23 028). De utlandska programmen redigeras av kontorschef Einar Sundström (träffas å byrån vardagar kl 10—3’
telefon 21589). Redaktionsbyrå och kontor Alexandersgatan 46, tr. A., 5tr. upp. - I annonsärenden hänvisas till kontoret
(Kamrerare R. R. Ryynanen, tel. 21589). — Prenumerationer mottagas å bladets kontor, å postkontoren samt i närmaste bok-
handel. — Prenumerationspris: till årets slut 28 mk.. sista kvartalet 20 mk. Lösnummerpris: 2mk.
FÖRSTA ÅRGÅNGEN
N:o7 1927
Licensinnehavare och tjuvlyssnare.
Uren i den utmärkt väl redigerade svenska Radio-
Lyssnaren publicerad artikel taga vi oss friheten
använda några brottstycken.
Det är inte populärt längre att ha radio utan att
ha licens, sedan man kommit underfund med, att
det icke är staten utan sig själv man drar vid näsan
genom uraktlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter
i detta avseende. Det är ju nämligen så, att de sum-
mor, som inflyta på licenserna, gå tillbaka tillradio-
lyssnarna iform av stationer och program. Ju flera
licenser, desto flera och bättre stationer, desto bättre
program. När man sedan en gång kommer så långt,
att det inte kan bli flera stationer och inte går att få
bättre program, så kan man ha förhoppningar om
att licenserna skola bli billigare.
Det vore synnerligen glädjande om rundradion
kunde inom den allmänna opinionen utbreda re-
spekten för den immateriella äganderätten, ett om-
råde, som ännu är ganska försummat av juridiken
och där det folkliga rättsmedvetandet behöver led-
ning och upplysning. De senaste seklernas historia
överflödar av trista exempel på uppfinnare och upp-
täckare, vilka själva dött i armod, medan andra på
deras idéer förvärvat stora rikedomar och grundat
blomstrande industrier och lukrativa företag. Till
en del beror detta på bristande företagsamhet och
affärssinne hos de skapande andarna men även på
en hänsynslös exploatering, som möjliggjorts av den
allmänna bristen på respekt för uppfinnarens »Urhe-
berrecht», som tyskarna med ettlyckligt ord definie-
rat detta juridiska begrepp. Tjuvlyssnarna kallas i
Tyskland för »Schwarzhörer» —medan desom utan
tillstånd utsända radiovågor med en analog term
kallas »Schwarzsender» — och mot dessa bedrivas
<?n måttfull propaganda. Man nöjer sig inte med en
hotande varning om straffpåföljd, man söker in-
skärpa hos de försumliga lyssnarna att de begå ett
brott liktydigt med det som begås av den, som »smi-
ter in» på en teater och en biograf, men avbetydligt
skamligare art, då tjuvlyssnandet är så mycket risk-
friare. Rösterna i etern försöka väcka samvetet hos
dessa Schwarzhörer genom att påpeka att de me-
delst sina mottagare stjäla »Geistiges Eigentum»
(andlig egendom).
Hela radiorörelsen är baserad på lojalitet, märk
väl, icke mot någon viss person eller någonviss insti-
tution, utan alla radiolyssnare emellan. Myndighe-
terna ha, som de lojala lyssnarnas representant, möj-
lighet attinskrida mot deillojala. Den bästa hjälpen
kunna de lojala radiolyssnarna dock ge sig själva
genom att inte tolerera parasiter på en rörelse, som i
bästa mening är hela folkets, utananse dem för det
de äro: mindrevärdiga individer utan den ringaste
solidaritetskänsla. Detta gäller närmast om de av-
siktliga förhärdade brottslingarna.
När vi så komma därhän, att det faller sig lika
naturligt att en innehavare av radioapparat löst
licens som att en telefonabonnent betalar sin telefon
eller en strömförbrukare betalar sin elektricitets-
räkning, då kanske man kan få slippa höra hallå-
mannens i längden irriterande: »Jag skall be att få
läsa upp ett meddelande från telegrafstyrelsen» och
vad därefter följer. Och inte heller behöva läsa om
polisrazzior mot »tjuvlyssnare».
I detta sammanhang torde böra påpekas, att man
betalar licensavgiften för själva innehavet av mot-
tagaren. Det hjälper således icke att försvara urakt-
låtenhet att betala med en förklaring att man icke
använder apparaten eller att man tröttnat på att
lyssna. Icke heller hjälper det attkomma med argu-
mentet, att man bara lyssnar på utlandet!
«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:37:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rundradion/1927/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free