Vill du veta, skälmska flicka,
hur om hösten vakor fångas?
Jag skall vara fågelfängarn,
du skall låtsas vara vaka.
Märk, hur fågelfängarn talar:
»Flyg, ej undan, sköna vaka,
sitt på klasen trygg och stilla,
snaran gör dig ingen skada,
snaran vill din hals blott smeka!»
Ha, din skalk, du lät dig fånga;
kyss mig nu, så skall du slippa!
