Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans själsfrände på hans eget verksamhetsfält. Samma
år skref han Grafven i Perrho, den första stora
dikten ur hans folks tragiska historia, och vann
derför Svenska Akademins mindre pris, och från
den stunden har hvarje hans steg varit ett steg
framåt i utveckling till klarhet och kraft. Jemte
sin akademiska lärareverksamhet företog han
sig nu äfven att arbeta såsom publicist, då
han år 1832 började utgifvandet af Helsingfors’
Morgonblad, hvarmed han fortfor till Mars 1837,
då han afflyttade från Helsingfors. Likasom detta
blad bildar epok i den finska vitterhetens historia
genom de uttalanden i estetiska och literära ämnen
samt de dikter och berättelser ur Runebergs penna,
som der förekomma, likaså bilda dessa ungdomsår,
tillbragta vid universitetet under inflytandet af ett
älskvärdt hem samt i umgänge med liksinnade andar,
som äfven sträfvade för det finska fäderneslandets
bästa, en i högsta grad lifvande och uppfriskande
tafla. Det är kraft och fart och brusande ungdomslust
i skaldens verksamhet, medan han som lönlös docent
sträfvar för sitt och de sinas uppehälle och det unga
hemmet, rikt på kärlek och all dess välsignelse,
efter hand fylles af nya medlemmar. Det var här
han fullbordade och utgaf Elgskyttarne 1832 samt
nästföljande år andra delen af Dikter. För att
bereda sig en lugnare ekonomisk ställning sökte
han äfven 1833 en ledig adjunktur i grekiska och
romerska literaturen, hvartill han speciminerade med
en afhandling, som berörde den tragiska chören hos
grekerna, och han erhöll andra rummet på förslaget,
men icke platsen. Det var äfven under denna tid
han sammanträffade med de finska fornsångernas
outtröttlige samlare, Elias Lönroth, och deltog med
honom och öfriga själsfränder i förtjusningen öfver
den år 1836 utkomna Kalevala, hvarom Runebergs egen
öfversättning af början till det finska folkqvädet bär
nogsamt vittne. Likaså gjorde han under denna tid sitt
första försök såsom dramatisk skald i det versifierade
lustspelet Friaren från landet, hvilket först utkom
i Helsingfors’ Morgonblad och sedan trycktes särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
