Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Serviska folksånger.
FöRORD.
Den försvenskning af serviska folksånger, som här
lemnas i allmänhetens händer, är gjord efter hr
P. von Goetzes i S:t Petersburg år 1827 utkomna tyska
öfversättning af de samma. Det företal, hvarmed han
beledsagat sitt arbete, lyder i utdrag så:
"Serviska nationen intog i forna tider en icke
obetydlig plats bland de slaviska stammarna. Ganska
ofta kämpade den segerrikt mot Byzanz, och blott en
för tidig död hindrade zaren Stephan Duschan (1358)
att eröfra den grekiska kejsarekronan. I femtonde
århundradet gick Serviens politiska sjelfständighet
under, och landet erkänner från denna tid turkarnes
öfverherrskap. Begripligtvis kunde derför de
lyckliga anlag, hvarmed detta folk af naturen är
begåfvadt, icke hinna utveckla sig till en fulländad
bildning. Men undan olyckorna och förtrycket har
denna nation likväl lyckats rädda sina sånger och
deras outtömliga källa. Och just den omständighet,
att Servien icke äger någon annan literatur än
sina sånger, ger de samma ett särdeles intresse i
historikerns och menniskoforskarens ögon.
Åren 1814 och 1815 öppnade hr D. Wuk Stephanowitch
Karadschitch genom sina i Wien i 2:ne delar utgifna
Narodne Srpske piesme för folkpoesiens vänner en rik
skatt af serviska sånger. Af detta verk utkom den
andra betydligt förökade upplagan i Leipzig 1823 och
1824 i tre delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
