Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan vid Zetinja - Den skrämde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dock med nedsänkt hufvud ser hvar hjelte
Tigande emot den svarta marken
Utom en, den käcke Radoitza.
Hurtigt opp ifrån sin plats han springer,
Gjordar om sig sina blanka vapen,
Sveper sig i mångahanda drägter,
Kastar öfver dem sin divansmantel,
Och så störtar han sig ned i böljan.
Snart från ena stranden till den andra
Har den djerfve simmarn redan hunnit;
Dock när dädan han sin hemfärd börjar,
Dyker han i böljan oförmodadt,
Icke så, att krafter honom felats,
Men att pröfva älskarinnan endast,
Om han skulle få en trogen maka.
Hur han sjunker, märker då den kära,
Ser det, ilar, kastar sig i strömmen.
Hastigt stiger ynglingen ur djupet
Och med kraft den dunkla vågen klyfver,
Tills han hunnit till sin älskarinna.
Och han fattar hennes hvita händer
Och den hulda ’till sin boning leder.
-
Den skrämda.
Maras hår uppflätar modren,
Fem och niodelt i vexling,
Och hon talar, ömt bekymrad:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
