Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget på Fogelfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Solen träda fram vid horizonten,
Och när då vårt fästes portar öppnas,
Så begif dig fram till fästningsporten,
Hvarur härens slutna leder tåga,
Alla ryttare med tunga pikar.
Och i spetsen Jugowitschen Boschko,
Bärande for hären korsets fana.
Honom min välsignelse och helsning!
Fanan må han ge åt hvem han lyster
Och hos dig förblifva qvar i slottet."
När den ljusa dagen nu var kommen,
Och till fästet portarna man öppnat,
Utbeger sig Militza, zarinnan,
Och hon stannar väntande vid porten.
Hären bryter opp i slutna leder,
Alla ryttare med tunga pikar,
Och i spetsen Jugowitschen Boschko,
Bärande för hären korsets fana.
Guldbetäckt är öfverallt hans fåle,
Fanan svajar fladdrande kring honom
Och betäcker honom ner till sadeln.
Men på fanan syns ett gyllne äpple,
Utur äpplet gyllne kors sig tränga,
Och från korsen sväfva se’n i vaggning
Gyllne toffsar ned på Boschkos skuldror.
Fram hon träder, Militza, zarinnan,
Nalkas honom, fattar hästens tygel,
Och, med armen slingrad kringom brödren,
Talar se’n till honom sakta detta:
"Boschko Jugowitsch, min gode broder!
Mig förunnad är du nu af zaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
