Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furstebordet. En böhmisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alla kände, hur med ondt de lönte
Hennes trohet, moderskärlek, vishet;
Sagdt var ordet dock, och under längtan
Efter morgondagen, mannen, fursten,
Skildes alla åt i blanka skaror.
Länge hade flere rika herrar
Sökt Libussas hand och tron att vinna,
Lockat henne med juveler, smicker,
Och med gods och hjordar. Dock Libussa
Ville ej sin hand och tron försälja.
Hvem skall nu hon välja? Hvarje ädling
Sofver störd och väntar morgondagen.
Morgon blir. Och sierskan Libussa
Dröjer ännu utan sömn och hvila;
Dröjer på det höga helga berget,
Spörjer Klimba, tills gudinnan slutligt
Talar så och yppar rikets framtid:
"Upp, välan, Libussa, stig då neder,
Bakom berget der vid Bilas stränder
Skall din hvita häst en furste finna,
Som gemål dig blir och kungars stamfar.
Trägen kör han der två hvita tjurar,
Bär i hand en qvist utaf sitt stamträd,
Håller på ett bord af jern sin måltid.
Ila, dotter, ödets timme ilar."
Så gudinnan. Och Libussa ilar,
Samlar Böhmens kämpar, lägger kronan
Ned på jorden se’n och talar detta:
"Upp, välan, I Böhmens tappre kämpar,
Bakom berget der vid Bilas stränder
Skall min hvita häst en furste finna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
