Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furstebordet. En böhmisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men i jorden grönskar hastigt qvisten,
Skjuter opp i trenne grenar. Häpna
Se den alla. Och Przemysl, den vise,
(Så han hette) vänder plogen uppåt,
Framtar ost och bröd ifrån sin väska,
Ber dem sätta sig på marken neder,
Och på plogens jern han lägger kosten.
"Delen nu en måltid med er furste."
Och de häpna öfver ödets sanning,
Se ett bord af jern framför sig, skåda
Qvisten skjuta löf; men, hvilket under!
Snart förtorkas tvenne af dess grenar,
Och den tredje blommar. Slutligt kunna
De ej tiga mer, och plöjarn talar:
"Vänner, undren icke! Denna telning
Är min kungastam; de skola många
Vilja herrska och förtorkas. En blott
Skall en konung bli och blomma."
"Herre,
Men till hvad det underbara bordet?"
"Och I veten ej, hvad bord en konung
Äter vid? Af jern det är, hans tjurar Ären
I, som plöjen bröd åt honom."
"Men ni var så trägen i att plöja,
Vredgades att ej få sluta tegen."
"O, att jag den hunnit sluta! Hade
Dock Libussa senare er hitsändt,
Aldrig skulle då, så talar ödet,
Söta frukter brustit i ert rike.
Nu i berget äro mina tjurar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
