Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunigundas handske - Sanct Jodocos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En gång, när hon nalkades altaret,
Fanns af tärnor ingen nära till
För att motta handsken. Dock furstinnan
Kastade den sorglöst från sig blott.
Plötsligt bröt en stråle då af solen
Genom murens remna in och höll
Sväfvande den ädla qvinnans handske,
Tills sitt fromma offer hon fullbordat.
Villigt tjena elementerna
Ej blott Herren, men hans helgon äfven.
-
Sanct Jodocos.
Sin tjenares uppriktighet att pröfva,
Kom Herren en gång i en torftig skepnad,
För Sanct Jodocos’ dörr och bad om bröd.
"Gif honom, gode munskänk!" sad’ Jodocos.
Men denne sade: "blott ett bröd är öfrigt
För dig, för mig och för vår trogne hund."
"Gif!" sade priorn. "Gud skall oss ej glömma.
Då tog hans munskänk knifven, mätte ut
Med noggrann flit och skar sitt ena bröd
I fyra lika delar. En han räckte
Åt tiggaren och talte mulen så:
"För dig, för mig, för priorn och för hunden."
Jodocos log, och tiggarn gick sin väg.
En stund, och till sitt skick än mera torftig,
Kom Herren åter och begärde bröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
