Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En yngling var jag, när
Er ädle faders första steg jag stödde."
Furst Woldmar såg med nåd
Den åldrige och talade och sade:
"Wladimir, från mitt slott
I morgon re’n af tunga värf jag kallas,
Jag får ej dröja qvar,
Att ej ett oblidt öga ser min lycka.
Men du skall lefva här,
Din trohet här skall herrska i mitt ställe,
Hvad du befaller, skall
I slottet ljuda som min egen vilja.
En fins dock här, hvars bud,
Hvars ord, hvars minsta vink din lag skall vara,
Men doldt, men obemärkt,
Att ingen dödlig anar hennes välde.
Af dig blott sedd och känd,
Beslöjad djupt för hvarje annan, kallas
I byn din dotter hon
Och är för dig allena herrskarinna.
Wladimir trogne, säg,
Har nu du fattat, hvad din furste menar,
Och kan han resa trygg
Och veta, att hans vilja ej försummas?"
Den trogne gubben log,
En blick af kärlek på sin herre fäste
Och förde gladt sin hand
Mot borgen af sitt höjda bröst och talte:
"O furste, gammal är
Wladimir re’n för obekanta seder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>