Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då slog i tysta, vänliga stjernors ljus
Oihonna opp sitt strålande öga,
Åt Gylnandyne räckte hon mild sin hand.
Så talte de svala vågornas mö:
"Från bergens topp, så sjungs det, en kylig fläkt,
Med dalens blommor leker Oihonna,
En våg hon är, som skimrar mot vårens sol,
Eld talar dess blick, is gömmer dess barm.
O, ej till fläkt jag föddes och ej till våg,
Fast ej min tjusning tändes som andras.
En flickas varma, bäfvande hjerta slår
Här under min snö af längtan också.
Men hvarför fins i Morven ej mer ett folk
Af hjeltar, like flyktade tiders?
För Finjals ätt för tung är hans sköld, och svagt
Rör Ossians sträng en trånande skald.
Re’n nog jag hört af suckar, och tårar nog
Jag kostat Morvens smäktande söner;
För deras kärlek ägde jag kärlek ej,
Jag gaf dem min sorg, jag kunde ej mer.
När skall mitt åskmoln komma i storm en gång,
När skall jag se dig, drömmarnas yngling,
I stridens dån med glimmande svärdets blixt
Förklara den eld, jag tändt i ditt bröst?
Lyss, bleka Gylnandyne, och känn en gång
Hvad ljud Oihonna älskar i sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
