Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fänrikens helsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I segerns stund, af stridens glädje varm,
Han somnat här med genomstungen barm.
Den tappre! Nyss likväl jag honom såg
Så ung, så käck, så stark sin stormning våga
Och rycka an i omotståndligt tåg
Mot höjda svärd och vilda eldgaps låga;
Nu låg han stel, på samma drifva sträckt,
Der nyss Bulatoffs eldar djerft han släckt.
Dock än med lifvets färg ifrån hans drag
Ej pregeln af hans lugna själ försvunnit,
Uti hans bleka anlet kunde jag
Än se det trygga mod, jag förr der funnit;
Jag måste tänka, när jag såg deri:
Än kommer dag, än är ej allt förbi.
Och se! Än var ej allt förbi. Ännu
Han sparad blef för fosterlandets fana.
Jag såg ej honom se’n. Kanhända du
I lifvet möter honom på din bana:
Då helsa honom än från fordomdags,
Från Stål, från bragderna, från Revolaks."
Så talte gamle Stål en gång om dig,
Du kämpe från vår äras gyllne tider.
Hans helsning har studenten gömt hos sig,
Tills grånad re’n han bär den fram omsider,
Nu, när ett sekel hunnit halft förgå,
Se’n för din fosterjord du stridde då.
Tag denna helsning kärt, det bor i den
En helsning ock ifrån det land, dig födde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
