Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Men generaln befallt." – "Ja, lefve han!
Carl Adlercreutz, han är en ärans man."
Han sagt det knappt, när han från närmsta tallen
Fick sig en sats af splittrad bark mot skallen:
"Aha, jag kunde vänta sådant här,
Det är en karl att sigta bra, den der.
Det var så när, att han mig träffat hade;
Nu får jag säga, som Hans Klinga sade,
När kulan strök förbi hans ögonbryn:
Den djefvuln aktar ju ej ens folks syn."
De orden hade ständigt gjort hans nöje,
Nu log han ock på nytt sitt stora löje
Och ställde sig helt trygg som nyss förut,
Med hand i sidan och med benen ut.
Gud vet, hur länge än han dröjt med slaget,
Men bäst han stod der midt i sjelfva taget,
Paff, kom en kula åter och flög hän
Rakt genom porten mellan gubbens knän.
Den gamle märkte fladdret i syrtuten,
Såg ned, såg på den, den var genomskjuten,
Höll upp ett skört, det andra likaså, –
Fördömdt, det syntes hål i båda två.
Nu blef han misslynt, tog sig vid sitt öra:
"Här får Matts skräddare ett vackert göra!
Men skynda, gosse, kära Janne, kom
Och se, om det står bättre till bakom."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
