- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
185

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lurendrejaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och råkade ut för kronans jakt. Han lär ej haft lust
att stanna, hvarföre han fick en kula genom båten
och rompipan på en gång, så att han kom att drunkna
i engelsk grogg."

Ett hjertligt skratt af belåtenhet ljöd från
tullslupens alla vinklar och förströdde för ett
ögonblick det allvar, som hittills rådde.

"Nå," sade den gamle, då besökaren nu slutade sitt
värf och hoppade in i sin egen slup, med antydning
att han ej funnit något, "nå, herr löjtnant, vi äro
på ärliga vägar efter litet spanmål, gudnås, för oss
och våra arma vänner och hafva ingenting om bord,
ej ens en spik från ett fastage, som skulle lukta af
rom eller förbjudet gods. Derför må ni släppa oss nu,
nådig herre, ty vi få snart en stickande storm båda
och behöfva ligga på fritt vatten, för att klarera
den."

"Jag borde släppa hvarken dig eller någon annan af
hela ert följe, som jag en gång fått mina jernklor
i skrofvet på," sade löjtnanten, för hvilken
nödvändigheten af en snar skilsmessa, också utan
gubbens enträgenhet, var tydlig; "och lita på, att du
icke alla gånger kommer undan för samma pris som nu;
ty med den spanmål, du och dina likar fara efter,
skulle ingen sparf lefva en dag öfver. Men först, min
gubbe lilla, hvad gör du med lyktan på pumpstången? Du
lär väl ej ärna ljustra midt i hafvet, eller hur?"

"Neka oss icke, nådige herre, en nödtorftig tobakseld
och fattig ögonfägnad," invände med sin antagna enfald
den gamle; "vi hafva icke kök och källare och varma
ugnar i kajutan såsom ni, och gå dock ut i mörka sjön
om natten, då ni styr till lands att hvila."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/4/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free