- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
192

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lurendrejaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

presenningar på köpet," utfor sjömannen. "Om icke dessa balar
äro tätare än er skuta, så vill jag lefva på torr jord
i alla mina dar. – Jag tror, ni måste lofva mera,
jag tycker mig se skymten af vår lilla docka rakt
förbi babords vanterna."

Den dunkla fläck, som af den skarpsynte sjömannens
vana öga urskildes emot den ljusare horisonten, och
på hvilken den gamles uppmärksamhet blef riktad,
lemnade hans, om möjligt, än mer skarpa syn intet
ögonblick i tvifvelsmål om den kurs, som var att
tagas. Jakten kastades ett par streck högre i vinden,
och då efter en kort segling i denna direktion
den sökta briggens gestalt framträdde mer och mer
tydligt ur mörkret, lemnade den käcke matrosen sin
gamle vän ensam vid rodret och gick för ut, der han
sedan för de båda yngre gastarne om bord utbredde
sig i sjömansqvickheter öfver sin resa och i sitt
skrala modersmål inspäckade till sina åhörares nöje
och förundran en outtömlig skatt af tyska, engelska
och danska glosor. I detta skick lade jakten en stund
derefter till sidan af den lilla brigantinen Fröja.

Om vår gamle lurendrejare på sitt håll varit bekymrad
öfver det långa och fruktlösa sökandet efter den
ankommande briggen, så var han åter af kaptenen
och besättningen på den inväntad med icke mindre
otålighet. Den skrala vinden, som tillika kom
från det minst gynnande håll, hotade med alla slags
svårigheter, och kaptenen kunde ej se någon möjlighet
att, innan dagningen inbröte, ligga så långt ut från
kusten, att han ej skulle bli upptäckt af kronans
slupar. Han var derför i en viss ifver sina kunder
till mötes på däck och hade lemnat i kajutan sitt
rykande toddyglas och sin cigarr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free