- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
202

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lurendrejaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den käcke ynglingen kastade i ett ögonblick loss
änden på däck och flög som en pil upp i masten.

"Stick bly i min skälbössa," sade gubben med mycket
lugn till den andre, och höll tillika skutan upp
mot vinden, så mycket han kunde, för att underlätta
gossens arbete i masttoppen.

Medan vår gamle vän med sitt fartyg befann sig i
denna vådliga ställning, rådde ombord på slupen
ett allmänt jubel. Man hade genast varseblifvit
och beräknat hela den fördel, det lyckade skottet
medförde, i det flyktingen hindrades att gå öfver
udden och kanske till och med kunde uppseglas, innan
han hunne i ordning ställa den skadade gaffeln,
och glädjen öfver denna första seger framlockade,
i samma stund seglet föll, punschbuteljen och glaset
till en tur kring laget.

"En skål for mitt skott och för mera vind i dina
segel, min bror," ropade löjtnanten, som stod vid
förnickan och nu emottog det fulla glaset, till
en vän och embetskamrat, som skötte rodret; "fäll,
fäll! Vi skola segla upp gynnarn, innan han blir klar
igen; se, hur han drifver ned."

"Den fördömda engeln der i toppen," svarade denne,
"blir färdig, förr än vi tro. Se, han klifver ned
redan. Öfver udden låta de bli att gå likväl."

"Fan i mig," ropade löjtnanten, "står icke hans
bomsegel åter lika grant som förut. Om han blott velat
hålla sig några minuter oklar än. Men jag slår vad,
att jag skjuter honom sank, då vi komma i smulare
vatten, lä om klippan båda."

"Hållet, på en rykande bål i land," inföll den andre;
"låt ladda nickan med kula, och försök!"

De mordiska tillrustningarna gjordes. Emellertid höllo
de båda fartygen, det förföljande och det förföljda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free