- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
210

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

komma blodet att stelna, då de visade sig, men
detta skedde lika så litet alla timmar af dagen
som alla dagar i veckan. De snabba minuterna från
klockan elfva till två, stunderna från fem och in
mot natten se’n i oändlighet, de lediga onsdags- och
lördags-eftermiddagarna och söndagarna, som kunde
komma en att glömma både läxa och rygg, alla dessa
voro solskenstider inom skolans horisont, flyktiga,
dyra och derför begagnade.

Det var då, medan riset låg fängsladt inom lås och
peruken prydde sin saktmodigare hvardags-stock på
rektorns bokhylla, som alla dessa löjen logos, dessa
strider utkämpades, dessa upptåg speltes, hvilka i
sitt öfverdåd eggade så mången borgares sediga pulsar
till skening och fyllde så många fönster med stundom
leende, stundom bistra anleten.

Man kan icke neka, att leken någon gång blef för
allvarsam, allvaret för öfvermodigt, äfvensom att
man vid alla företag såg för mycket på egen glädje,
för att tänka på andras fred och rolighet. Så
kunde t. ex., efter någon strängare anklagelse för
oordningar på gatan, herr stadsfiskalen en vacker
morgon anträffa sin gamla familje-kur, fastbunden vid
hedersstolpen på torget, liksom af välmenad omsorg för
hans beqvämlighet, borgmästaren finna en förfärlig
anklagelse och dödsdom öfver sig och magistraten
uppspikad på rådhusets dörr, och sjelfva rektor,
som om aftonen sett sin gamla häst gå skrapad och
hvit in i stallet, morgonen derpå få den rödmålad
för sin släde.

Men dylika spratt, om de än gåfvo anledning till
förargelse, utplånades snart af andra, som blott
påkallade skratt; och då dessutom hvarje förolämpad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/4/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free