- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
237

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Aderton," ropade läraren i stigande ifver, "blir
det då intet vidare, du petrificerade stutstäd;
får du icke åttan upp och ettan i minnet?"

Men just då multiplikanten nu höll på att forma
åttan, föll första slaget i rektorns klass. Handen
började darra på vår lilla kund, då han hörde detta;
och hur han än försökte bibehålla fattning, bröt en
ström af tårar ut ur hans ögon. Åttan fick han knappt
färdig, och ettan lät han läraren i Herrans namn ha i
minnet; sjelf drog han hufvudet ned mellan axlarna och
gick, såsom om han vandrat till den yttersta domen,
med själen i sin hand, rakt upp till rektorn.

"Slå honom icke," ropade han, så mycket man kunde
urskilja bland snyftningarna, "han har ingenting
gjort; det är jag, som satte ut snaran." Med dessa ord
sökte han tränga sig fram ända till rektorn sjelf.

Men herr Gyllendeg, som alldeles icke var road af
diversioner för närvarande, knep honom behändigt
öfver nacken, förr än han hann fästa rektorns
uppmärksamhet. "Bevare mig, fattige man," sade han
med förtjusning, "här har jag just dig, som jag
söker. Vänta blott, vänta blott, spetsbof! Tviskinn
och brända bullar, det skall nog bli din tur."

Med dylika trösteord fasthöll han honom, till dess
rektorn, som bevärdigade detta nya uppträde blott
med en flyktig sidoblick, hann sluta tjoget.

Vår lille trumslagare hade sålunda det missödet att
se sin goda afsigt om intet gjord. Långt ifrån att
kunna rädda sin general, såg han sig snart af herr
Gyllendeg framställd för rektorn och rekommenderad
till ett eller annat tjog efter omständigheterna,
en nådebetygelse, som denne snart befanns villig
att tilldela honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free