- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
245

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och uppmuntrad af sin framgång och för att sätta
kronan på sitt verk, lutade han sig åter ned och
klämde för tredje gången fram ett miau, hvars upptakt
väl gick fort, men hvars senare stafvelse kostade
honom ett fullt andetag luft och slöts med en passage
genom flera tonarter, till den grad gäll, skärande
och förtviflad, att till och med Sannas feta katt
hoppade hufvudstupa ned från sängen i förskräckelse
och hon sjelf nära dignade ned af ångest. Nu höjde
sig den lilla äfventyraren upp och väntade att se
den vidare följden af sin intrig.

Det förgick också icke många ögonblick, innan han såg
ljuset förflytta sig från hushållskammaren till köket,
och straxt derpå hade han den stora glädjen att höra
förstudörren öppnas helt sakta och den gamla Sanna
med all den ömhet, som låg i hennes röst, framhviska
derur ett bevekande: kis, kis, kis!

Det var just denna inbjudning, vår lilla vän
väntat på, och han lät, som man säger, icke be
sig tvenne gånger. Hopkrumpen och tyst tassade
han fram till trappan, upp för den samma och förbi
Sanna. En ovilkorlig rysning genomfor den åldriga
katt-patronessan, då hon såg de skumma konturerna af
denna jätte-katt sväfva upp mot dörren, och ännu mer,
då hon kände den stryka förbi sig i mörkret. Men vår
lilla kund begagnade sig af tillfället och stannade
ej förr än i köket, der han med stor resignation
inväntade sin farliga beskyddarinna och beredde sig
för vidare operationer.

Vår äfventyrare hade knappt hunnit in genom
köksdörren och kommit i ljusskenet, när hans runda
och skinnklädda gestalt genast igenkändes af den gamla
Sanna. De mörkaste föreställningar intogo henne, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free