- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
249

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att vägen till herr Gyllendegs rum var fri och
öppen. I ögonblicket vidtogos alla anordningar
till träffningen. Generalen jemte en annan säker
man utvaldes att öfverraska herr Gyllendeg sjelf,
fyra andra beordrades att sörja för klämtningen,
och de öfriga skulle sprida sig kring alla gathörn
och vid gifven signal bryta lös. En hvar hade sin
post och var nöjd.

Den ende, som gick sin egen väg, och om hvilken ingen
visste, hvar han skulle uppträda, var trumslagaren,
hvilken, het och ondsint som han var, i förtrytelse
lemnade sällskapet efter några helt korta debatter
om den plats, han borde intaga. Han ville nemligen
med all makt bli en af dem, som skulle omedelbart
anfäkta herr Gyllendeg, och hade sina särskilda
skäl att afslå alla andra poster. Derför stötte det
honom redan vid afgörandet af första punkten, att han
icke ihogkoms jemte generalen, då han likvisst kände
belägenheten hos herr Gyllendeg bättre än någon annan,
och han förteg icke heller sin förtrytelse.

"Jag undrar, hvart man ärnar stoppa mig," sade han,
"det vore ej för mycket, om jag skulle få följa med
till herr Gyllendeg, då jag först och främst fått
mera stryk än någon annan för hans skull och se’n
lärt mig hitta fram i hans gård, då det varit litet
farligare att styra der, än det nu kan bli."

"Du har ju ingen annan rock än din skinnpels, som
hvar och en känner igen," sade generalen.

"Så," invände vår lilla kund, "har jag icke min
valmarströja?"

"Ja, den har man sett än oftare," fortfor den andra,
"och dessutom är du sjelf så liten och rund, att alla,
som sett dig en gång, känna igen dig, om det äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/4/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free