- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
251

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drog på sig sin nattmössa och släckte ljuset. Ännu en
gång besökte hans tanke skolan och njöt af generalens
straff och den lille trumslagarens pina, ännu en
gång gjorde den ett triumftåg genom de fyratio år,
han varit bagare på orten, till dess den omsider
förirrade sig bland siffrorna på hans bankosedlar,
tröttnade och föll i sömn.

Men äfven nu, se’n hans blick slutit sig, ville
lyckan, som lik en sol strålat öfver honom hela dagen,
visa sig huld och glädja hans inre öga med en skön
aftonrodnad. Hon öfverlemnade honom i vård åt den
rikaste af de drömmar, som uppvaktade vid hans bädd,
och denne, lika frikostig som rik, framtrollade till
hans glädje ett under, som i tjuskraft öfverträffade
allt, hvad han i sina djerfvaste föreställningar om
himlens lycksalighet hoppats att en gång få åtnjuta
och skåda der.

Herr Gyllendeg tyckte sig stå i sin verkstad och
afvakta gräddningen af en ugn saffransbröd. En
utomordentlig glädje rådde i hans sinne, ty allt
hade lyckats öfver förmodan. Bullarna hade gäst
upp och fördubblats, ja, mångdubblats till storlek,
och den sparsamma, bleka saffransfärgen hade fyllt
sig till en gulhet, liknande morgonsolens, då hon
nyss stigit upp ur sin rodnad. Med klappande hjerta
räknade den vördige bagaren minuterna för gräddningen,
längtande att se, om denna skulle motsvara hans öfriga
framgång. Ändteligen kom den rätta stunden, han tog
ut ett spjäll, och se! Hvarje bulla derpå glänste
som guld, var tung som guld, var guld. Hans hjerta
klappade, tysta, halfdragna andedrag tillkännagåfvo
under sömnen hans förtjusning. Han såg in i sin ugn
och öfverögnade sitt ädla bröd; så långt han kunde
se, såg han spjäll vid spjäll, och på hvart och ett
af dem glänste gyllne bullar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/4/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free