- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
254

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade nära kommit blodet att stelna i deras ådror. Men
herr Gyllendeg sjelf började vakna, välsignade sig
och trefvade i kolmörkret åter efter sin säng.

Förr dock, än den gamle hann samla sig till full
redighet, fattade generalen åter mod och förnyade
eldsropet omedelbart i herr Gyllendegs öra. Liksom
en rädd sjöman, som med knapp besinning styrt sin
båt i stormen, vid anblicken af en ovanligt hög våg
förlorar all sans och släpper rodret, så domnade nu
herr Gyllendegs förnuft helt och hållet och lemnade
sitt stolta linieskepp, den vördige bagaren, redlöst
åt vind och våg.

"Goda menniskor," sade han i en ödmjuk och
bönfallande ton, "hjelpen mig, att jag ej brinner
upp lefvande. Mörden mig icke, och tagen icke bort
det lilla, jag sparat, fattige man. Gud bevare mig,
hur skall jag få den gästsmulan undan, som Sanna
sprang och tiggde lös hela dagen i går? Gode vänner,
jag ser er icke, men känner er välmening. Hvad skall
jag göra? Lemnen mig icke i nödens stund. Herren
bevare mig, brinner min gård?"

"Förspill icke tiden med prat, herr Gyllendeg," skrek
generalen, "utan tag tofflor på fötterna och täcket
omkring er och kom ut, ty här är minuten värd ett
menniskolif."

"Ja, ja, gode vän," sade herr Gyllendeg, förblifvande
orörlig på sitt ställe, "här är minuten värd ett
menniskolif; men hvar får jag tofflor och täcke,
fattige man? På landsvägen är jag, och tiggarstafven,
tiggarstafven, den blir slutet på allt."

Jord och himmel hade kunnat störta tillsammans,
och herr Gyllendeg hade dock stått der han stod, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free