- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
280

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den väntande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nalkades den. Man gissade genast, hvem det var, som
kom, och herr Flygerman, som icke var någon hatare af
surpriser, när han sjelf hittade på några, glömde, för
nöjet att få syssla och ställa till, sin harm öfver
den gamla fruns språksamhet, tog henne bestyrsamt
vid handen och ledde henne så nära randen af bron,
som hon kunde förmås att gå.

"Stå här," sade han, "och var tyst, om det är möjligt,
en handvändning. Om båten far förbi, så ropa vi den
an, men om den lägger till, så tag emot gubben, det
första han stiger med sin fot på trappan. Man har en
gång förr ställt till ett dylikt spektakel och tagit
några trötta fjät, för att få det i gång."

Med en pigg handtryckning gaf fru Märs tillkänna,
att hon både begrep tillställningen och var förtjust
öfver den. Hon blef qvar på sin plats, jemkade om sin
stoppade salopp, torkade med näsduken mun och näsa,
strök upp sitt på pannan nedfallna hår och utstyrde,
mörkret till trots, sina behag på det allra bästa.

Ett kommando-ord, bortblandadt af rodden, hördes nu
från slupen, årslagen upphörde, och straxt derpå
såg den goda frun de dunkla konturerna af båtens
befälhafvare bredvid sig på bron.

Utan att dröja slog hon sina väldiga armar kring hans
hals, tryckte en smällande kyss på hans läppar och
utropade med glad ifver: "ha, din skälm, känner du
icke igen mig? Gud välsigne dig, välkommen hem!"

"Lagom bäst, fru Märs," svarade den främmande,
med en röst, så förvånad och så olik den väntades,
att hans ömma emottagerska sprang en famn tillbaka
af förskräckelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/4/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free