- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
333

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästingsfångarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i tystnad, började hans ögon stråla, och han
frågade och sade: "vet du barn, hur ett sinne är,
som älskar?"

Men jag visste det icke, utan teg.

Då utsträckte han handen och förde den långsamt rundt
omkring öfver de blanka sjöarne. Men han sade:

"Sådant är det."

Efter en stund for han fort: "ve, ve, ett sådant
har du ej sett! En gång låg du vid ett bröst, der
du kunnat se det, men då var ditt öga skumt ännu. Ve
öfver honom, som skilde dig från bröstet; hjelp mig,
gosse, att förbanna honom." Och jag hjelpte och nämnde
den, som jag var lärd att förbanna. Ve min fader,
sade jag, röfvaren, mördaren, mordbrännaren! Då tog
den mörke mannen mig öfver min nacke och ville qväfva
mig med sin hårda hand. "Bed för din fader, ropte han,
mördaren, röfvaren, mordbrännaren."

Jag blef skrämd, nådige herr lagman, och ville rymma
undan; men då reste han sig opp, tog mig på sin arm
och tryckte mig hårdt till sitt bröst; men detta var
icke i vrede, och så väl har jag aldrig varit till
i verlden, som jag var då. När jag sålunda satt på
hans arm, viste han åter med handen ut mot nejderna
och sade: "mer än detta har man röfvat ifrån dig. Du
har haft en moder, du som andra; hvar är hon? Då
vinter blir, vissnar stranden och stelna sjöarna,
men en moders sinne hade varit dig varmt in i döden."
Jag började gråta. Det var första gången, som jag
hörde en menniskas milda ord. Och den mörke fortfor:
"bröd har du fått i verlden, men icke kärlek; och
hugg och hårda ord, men icke undervisning. Lärd har
du blifvit att förbanna din fader och vörda den,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free