Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Akten. Andra Scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En egen ock, så länge än
Min broders blod i dina ådror rinner;
Men märk, en vän, en egen, snart ej qvar,
Der onkel åldras ensam och förtegen,
Nej, svärmande i verlden, Gud vet hvar,
Med än en bättre vän, en mera egen.
JULIA.
Hvem, jag? Det sker ej, nej, vid Gud, det kan –
DANN.
Hör upp med ditt fördömda kan ej, flicka!
JULIA.
Vill onkel tvinga mig att ta en man?
DANN.
Nej, men det sker likväl till punkt och pricka.
JULIA.
Det kan ej. Rår jag ej om min person?
DANN.
Vassera jo, tills du fått blicka
I ögat på en man af ton,
En ung löjtnant, en grefve, en baron,
Som har för dig ett hjerta – och en ficka,
Precis som gjord för min million.
En sådan kommer snart som efterskrifven,
Och, barn, hur går det då?
Jo, då får onkel sitta öfvergifven
Och endast minnas i sin vrå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>