Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Akten. Tredje Scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det går ej an? Just nu, i denna stund,
Hur kommo de, min Julia, i din mun?
Ja, det var de, som släckte min förhoppning,
Som bröto ned min lycka i dess knoppning,
Som jagade mig sjelf kring verldens rund.
För dem och "kan ej" har jag gått i grund.
JULIA.
I grund? O, att ni talar så! Jag frågar:
Är den en mumie, hvars inre lågar
Af lif som ert?
DANN.
Mitt barn, du tycker så,
För det jag skälfver för ett ord, som plågar.
Lif? Om du sett mig lefva, sett mig då,
När hopp och kärlek bodde än här inne!
Ännu, se’n många lustrer gjort sitt tåg, –
Jag blygs att nämna det – kan minsta minne
Från dessa tider bryta upp en våg
Ur vinterisen i mitt frusna sinne,
Som när jag nyss den unge målarn såg.
JULIA.
Såg honom? Onkel, säg, förtälj, förklara – –
DANN.
Det var en blick, ett menskoöga bara,
Jag såg, men detta öga, denna blick,
Dess färg, dess djupa glans, dess hela skick,
Såg jag i vida verlden blott hos tvänne,
Hos honom, honom, flicka, och – hos henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
