Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Akten. Tredje Scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säg, eller folkets? Fader, jag har skådat dig:
Ditt lugn har flytt, din dag är af bekymmer fylld,
Din natt är utan hvila. På din panna, förr
Så ljus, nu vexla moln af oro, ängslan, harm;
Är det din lycka? Jag har sett ditt folk, jag sett
Det ädlaste förtrampas, trohet, redlighet
För ljuset döljas, såsom strafförfallna brott,
Och pligtförgäten fräckhet yfvas, svek och våld
Omätligt sluka byten och begära fler.
Är folkets väl ej annat? Eller väntar du
En bättre tid kanhända, när du tryggad sjelf
Ej mer beror af fala vänners köpta hjelp?
När skall den komma? Skall ej samma fruktan städs
Ditt lif förbittra, tvinga dig att styra så,
Som nu du styr? Förtrampas måste hvarje vän
Af våra forna kungars ätt, utrotas all
Tillgifvenhet för denna, förr’n du herrskar trygg.
Hur blir det möjligt? Vargens spår i skogens djup,
Den vilda björnens gömslen kan du spana ut;
Men huru spåra kärleken, der osedd han
I menskors ådror flyr, i deras hjertan göms?
Ej båtar den lakonska stöfvarns fina lukt
Vid sådan jagt, och skötte du i sekler den,
Du kunde dock ej sluta sist och säga trygg:
Nu äger Ajas-ätten här ej mer en vän.
LEIOKRITOS.
Hvad dårskap!
LEONTES.
Akta, att du icke allt för sent
Må finna vishet i, hvad nu du dårskap nämnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
