Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramido Marinesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttra, att botgörandets och försoningens idé för
mig visar sig såsom den, från hvilken man har den
vidsträcktaste utsigt mot alla styckets partier. Don
Juans penitens, se der, hvad jag anser dig i alla
din sångs modulationer ytterst hafva besjungit. Att
framställa honom i ångrens ljus är möjligt och skönt,
och han framstår sålunda icke, såsom vanligt, som
en brutal pestsmitta, ett skorr af oton, utan som en
menniska, ett Han substratum, som peniterar, man kan
säga, återgår med jubel till sitt väsendes eviga,
heliga lif."
"Om han jublar, hvi kläder han sig i botskrudens
förnedring?"
"Dermed säger han: så ringa var det oting, som icke
var min herrlighet."
"Om han jublar, hvi söker han då hat?"
"Derför att hatet mot Don Juan förstöraren är kärleken
till Don Juan penitente. O Richard, i förstöraren
har han sprungit ut ur sig sjelf i blod och yra,
i upplösning och död, i botgöraren återgår han ur
tomheten till sig sjelf, med jordiskt qval och
himmelsk glädje. Derför är hans yttre krossadt,
botklädt, qvaldt, och derför hungrar han efter sina
forna offers hat, för att se tomheten af sitt lif
i oordningen af allt besannad. Deras hat, ser ni,
är den graf, i hvilken tjusningen af hans förra
skenlif skall jordas till en evig död. Här är hans
kamp, det jordiska qvalet; men segren, jublet, den
himmelska glädjen röjer sig i hans dom öfver sin yra,
en dom, som i ständiga pulsslag återkommer:
– Afskyvärdt var Riddarns nöje.
– –
Jag för Riddarns nöje ryser.
– –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
