Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Runinskrifter från 800- och 900-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fornhärmning och kunskap om dem vara vunnen genom jämförelse av ord i
bevarade urnordiska inskrifter med de samtida eller en och annan glimt av
forntidens skrivbruk.
Lönnskrift av det slag, som man kan kalla ätt- och nummerskrift följer därpå i tre skiftningar. Ätt- och nummerskriften grundar sig på runradens indelning i tre ätter och betecknar en åsyftad runa genom att angiva först, vilken ätt den tillhör, och sedan, vilket nummer den har i denna ätt. Därvid brukade i denna äldre tid tredje ätten, Tyrs ätt, tbmlR, betecknas som ätt 1, första ätten, Frejs ätt fuþork som ätt 3, andra ätten, Hagals ätt, hnias, blev i alla fall ätt 2. Förhållandet förklaras om man antager, att den runrad, som utgjorde ristarens förskrift, utgjort en spegelskrift, sådan som den urnordiska runraden på Vadstenabrakteaten, som av sig själv uppstår vid gjutning av rättvänd skrift, alltså: Rlmbt : sainh : kroþuf. Därigenom blir naturligt, att den ätt, som börjar med f -runan, Frejs ätt, betecknades som den tredje, den stod ju i tredje rummet för ristaren, som var van att läsa från vänster till höger. Runorna själva, som voro vända åt vänster, måste han läsa från höger till vänster, varvid de f ingo behålla sina nummer. I ett fall finnes därvid endast bmlR räknade till Tyrs ätt, i det t lagts till Hagals ätt hnias, så att denna skulle bliva hniast med lika många runor som Frejs ätt fuþork.
Den första arten ätt- och nummerskrift är kvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
