Print (PDF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under säkert kristen tid äro däremot fyra runristningar tillkomna, som hava
påtagliga tecken till hedendom. Vid Korpbron å Juresta ägor i Södermanland
finnes en runsten, vars utstyrsel ej avviker från traktens kristna men som har
inskriften: : santar : raisþi : stain : eftiR : iuar : franta sin : inki : fuþiR : sun . snialiRa »Sandar reste stenen efter Joar, sin frände. Ingen föder klokare
son», och efter denna på det kristna korsets plats i andra runristningar två
streck i kors, till vilka äro fogade bistavar till runorna siþi þur, som
betyder: »Skydde Tor!», alltså en bön till Tor av motsvarande betydelse som
Velandastenens. En dylik sammanställning av runors bistavar på ett gemensamt
streck som stav kallas för binderuna.
På runristningarna vid Stenkvista och
Åby i Rekarne i Södermanland står Tors hammare på korsets plats, vilket av
S. Lindqvist [1] antagits rent av vara en protest från den hedniska ristaren mot
de allt talrikare korsmärkta runstenarna av kristna.
Egendomligt är, att den
korsprydda runstenen vid Skälby i Järfälla sn, Uppland, efter inskriften
sbialbuþi : ok : uni : litu : raistu : stain : at : tiþkuma : »Spiällbode och
Unne läto resa stenen efter Tidkume», även har en ristning, som måste vara
återstod av [u]iki þor »Skydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
