Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tusti kalt. þa [kalt] þurktil. þa kalt knutr »men Ulv haver i England tagit tre gälder (betalningar av danagäld). Det var den första, som Toste betalade, därpå betalade Torkättel, därpå betalade Knut».
Då Torkättel är en äldre namnform av Torkel, så igenkänna vi i denna
inskrift två av de hövdingar, som krävt danagäld av engelsmännen och
utdelat åt sina krigare, nämligen Torkel höge och Knut den store. Vilken
Toste varit, vet man ej visst, men då han varit före de båda andra, synes en
förmodan av O. v. Friesen[1] mycket rimlig, att han var Skoglar-Toste, om vilken
säges, att han var mäktigast och rikast av alla dem i Sverge, som ej buro hög
titel, var den störste krigare och länge i härnad. Hans krigarära antydes av
binamnet, som är genitiv av valkyrienamnet Skogul. Ansedd var ock hans
ställning, i det hans dotter Sigrid storråda först blev drottning åt Erik
segersäll i Sverge, med vilken hon hade sonen Olov skottkonung, och sedan åt
konung Sven tjuguskägg i Danmark. När Toste utkrävde den krigsskatt av
engelsmännen, varav han betalade Borresta-stenens Ulv, veta vi icke, men på
grund av den ålder, man måste tillskriva honom såsom svärfader åt Erik
segersäll, bör det hava varit danagälden 991, och H. Schuck[2] förmodar till
och med, dock knappast med rätt, att det då nämnda hövdinganamnet Justin
vore fel för Toste.
Ej långt därifrån finnes ett annat runstenspar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
