Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda, som härskaren fullt kunde lita på, och synnerligen fruktad av
kejsarrikets fiender.
Omnämnandet av Baulvs väringstjänst giver emellertid föga stöd för
inskriftens datering, emedan sådan förekom under större delen av 900-talet,
och så sent som 1195 skickade kejsar Alexios Angelos sändebud till vart och
ett av de tre nordiska landen för, att värva 1000 väringar i varje.
I den yngre Västgötalagen finnes ett stadgande, som tyder på, huru vanliga
dylika Greklandsfärder voro ännu mot slutet av 1200-talet. »Ingen man - heter
det - må taga arv, medan han sitter i Grekland, och ingen är hans arvinge
annat än den, som var det, då han for hemifrån.»
Det är därför endast på grund av språkliga skäl, som Nälberga-stenen kan
hänföras till 1030-talet.
Efter 1050 bör åter på grund av bruket av runan o
för o-ljud runristningen på ett stenblock vid Ed i Uppland dateras, som
lyder: runa . rista . let . rahnualtr X huar . a . griklanti . uas . lisforunki
»Runor rista lät Ragnvald, som i Grekland var livvaktens hövding».
Väringar finna vi i tjänsteutövning på två runstenar i Täby sn, Uppland,
vid kyrkan och Fittja, där den avlidne säges hava dött a lank barþa
. lanti »i longobardernas land» och på runstenen vid Djulefors, St. Malms sn,
Södermanland, som har inskriften: inka : raisti : stain : þansi : at : ulaif. sín : a[rfi]k :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
